Episod 208. Mellandagarna

Johan och Roger träffas för ett sista Alkispodden-avsnitt för säsongen. Vi pratar om att fira en splittrad jul med nya traditioner. Om ljuset under julen och det fina i att få fira med nära och kära. Om julen som en källa till mer andlighet - mer gemenskap, mer fokus på tacksamhet. Eller så blir det bara en massa kommersialism (!).  Vi påminner oss om den första julen som nykter. Läskigt, naket och utan den ”lösning” som brukade ge oss kraft. Men också en tid för upptäckande, för att leva på riktigt och för att vara närvarande i allt. En känsla av att verkligen vara rookie på livet. Vem är jag? Varför gör jag det här? Hur kommer mitt liv att se ut? Vi dyker ner i minnet att ta jullov från de rutiner som gör att vi mår bra, och såklart mår väldigt dåligt på kuppen (surprise) och blir räddade av samtal med terapeut. Om hemvändarkvällar och att vara nykter på krogen. Vi pratar om att första tiden i nykterheten kan vara en jobbig tid, även för de som är anhöriga (de har ju lika lite erfarenhet som vi). Om att brottas med barnen och det ramlar ut (tomma) småflaskor med sprit från fickorna. Vi avrundar med att konstatera att det är sjukdomen inte tar jullov och att det är en bra idé att bestämma hur jag ska göra för att hålla mitt program levande under lov och ledigheter. Gå på möte (kul att gå på möte på högtider och/eller i en ny stad), ha kontakt med människor i programmet, göra service (speciellt vid en högtid).  God jul och gott nytt år kära lyssnare! Vi finns som vanligt på [email protected] KRAM, Johan & Roger