106: Work-life balance - en myt?

Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och? Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet! De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi. Hjärnan kan inte bara mata på Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva. Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss! Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet. Så fungerar "upptagensjukan"Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste. När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet. Så kan vi motverka den Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra: Visualisera din lediga tid Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden." Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast. Visualisera abstrakt arbetsbörda Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem. God möteshygien Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål. Gör realistiska to-dolistor. Skriv ned vad som ska göras. Prioritera dem. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta. Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt. Vår samarbetspartner Firstbeat vill lyfta hur dyrt det är med sjuknärvaro - presenteeism. Det drabbar förstås individen hårdast men det kostar även arbetsplatsen mycket pengar. Motarbeta en hjältekultur där man kommer till jobbet trots att man är uppenbart sjuk. En sjukledighet på ett par dagar blir dyrare för företaget än en förlängd period av nedsatt produktivitet, för att inte tala om en influensa som sprids bland personalen. Att hålla sig hemma om man är sjuk är att respektera sina kollegor. Bekämpa stress! Uppmuntra till distansarbete och flexibel arbetstid. Trötthet och en ständig känsla av stress försämrar koncentrationsförmågan och gör att man går på övervarv på jobbet och är som i koma hemma. Några distansdagar eller ändamålsenligt kortare arbetsdagar ger extra energi och bidrar till att man kommer in i en normal rytm. Uppmuntra dina anställda och kollegor att röra på sig. Motion är en av de viktigaste faktorerna för att orka på jobbet. Brist på fysisk aktivitet är en av de största riskfaktorerna för presenteeism och sänkt av arbetsförmåga. Pengar som satsas på motion i form av exempelvis motionssedlar, pausgympa och gemensam träning betalar sig tillbaka flera gånger om. Håll ögonen öppna. Ingrip hellre för tidigt än för sent i misstänkta situationer. Fråga dina anställda och kollegor hur de verkligen mår och var genuint närvarande när de svarar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.