Bilbaoeffekten. Del 1 i P1 Kulturs serie om signaturbyggnader

Unika och spektakulära. Ofta kontroversiella, inte sällan försenade och dyrare än planerat. Signaturbyggnaderna är utropstecken som ska manifestera städernas framåtanda och viljan till förändring. I måndagens P1 Kultur besöker Karsten Thurfjell spanska Bilbaos Guggenheim-museum från 1997.Baskiska Bilbao, den hårdföra hamn- och industristaden vid Biskayabukten som hamnade på dekis när stål- och varvsindustrin havererade på 80-talet, fick på 90-talet det storslagna Guggenheimmuseet ritat av den kanadensisk-amerikanske arkitekten Frank Gehry. Därefter har stan upplevt en inte bara kulturell och ekonomisk uppgång genom den väldiga turistströmmen, utan också en total mental och utseendemässig förändring hos såväl befolkning som byggnader, och det hävdar inte bara dom själva.Bilbao- och Guggenheimeffekten har blivit ett internationellt omtalat fenomen som många städer velat efterlikna, något som Frank Gehry själv får höra väldigt ofta.På tisdag tar Mattias Berg med oss till Turning Torso i Malmö, som likt Guggenheim i Bilbao blivit ett internationellt känt landmärke.Vi berättar också historien om Uppsala Konsert och kongress från 2007, en byggnad som redan från allra första början väckte starkt motstånd och en stundtals en hätsk debatt. Mårten Arndtzen tar oss dit på onsdag. På torsdag åker Naila Saleem för att titta närmare på Ting1, Örnsköldsviks elva våningar höga byggnad som nyligen utsågs till Ångermanlands fulaste hus.Vad är det med dessa så kallade signaturbyggnader? Kan en byggnad rent av förändra en stads identitet? Och varför kantas alltid projekten av så heta debatter, avsky och passion? Hör reportageserien i P1 Kultur!