"Boro" - från nödvändigt lagande till imiterad utsatthet

Boro är en utställning på Östasiatiska museet i Stockholm om japanska trastextilier. Ofta användes samma klädesplagg i generationer, som en minnestavla över livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boro borde stå högt i kurs nu i recyclingens och återvinningens tid, och den fattiga befolkningens tillvaratagande av gamla textilier i Japan har med åren förvandlats från nödvändighet och skam till samlande och exklusivt mode. Det är nästan andaktsfullt att stiga in i utställningsrummet. Här finns arbetskläderna som använts i generationer, där lapparna till slut trasats söder och ersatts av andra, lager på lager, som kartor av olika tyger ovanpå varandra, ibland nästan genomskinliga av slitage. Mycket är i hampa, i blått i olika nyanser, för förr i Japan var det hårt reglerat vilken samhällsklass som fick klä sig i vilka färger, och vilka material som var tillåtna, berättar intendenten Petra Holmberg. En kimono från Tokyo kunde dock sluta som en del i en arbetsjacka på åkern i norra Japan. Kan man fortfarande se slitet bakom slitaget? Eller är människorna som lagade plaggen för längesen försvunna nu när Boro blivit konst? Katarina [email protected]