Den kvinnliga rösträttens genomförande i Sverige

I maj 1919 fick kvinnor rätt att rösta i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Och varför brändes så många av rörelsens brev? Här har du alla delarna i serien från FM samlade för sommarlyssning. Den 24 maj 1919, när svenska kvinnor fick rätt att rösta i riksdagsval, hade en flera decennier lång kamp nått ett centralt delmål - på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Men vad hände egentligen bakom kulisserna under dessa decennier? Vad tänkte och kände egentligen rösträttskvinnorna med sina intensiva blickar och breda hattar? Anna Tullberg och Mattias Berg har givit sig ut på jakt efter vad som visade sig vara ett slags kulturhistoriskt mysterium. Jagat försvunna gästböcker och försökt läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffat experter, släktingar och vittnen. Rest bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. Sin berättelse har de kallat för "Eld och glömska åt dessa rader", efter ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens – som ofta skulle brännas av mottagaren. Vi kommer att få höra många av dessa kvinnor tala direkt till oss genom historien, med hjälp av Sveriges Radions arkiv. Berättelsen börjar i den gåtfulla Lydia Wahlströms privata arkiv på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Sedan vindlar den sig vidare till Villa Skogsbrynet i Karlstad, där en av de mer okända nyckelfigurerna - Gerda Hellberg - samlade stora delar av den kvinnliga rösträttsrörelsen vid sitt matsalsbord och i en gästbok som det finns en bevarad kopia kvar av. Men själva originalet tycks vara försvunnet. Vi kommer också att besöka lägenheten där Karolina Widerström bodde. Hon som var Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Dessutom skärskådas begreppet "Den nya kvinnan", som myntas i slutet av 1800-talet när den självförsörjande kvinnan börjar ta plats i samhället. Hör vad Uppsala kvinnliga studentförening gjorde 1892 - och möt författaren Elin Wägner, som skildrade den nya kvinnan i sina romaner, och avlyssna radioarkivets allra äldsta inspelning av en kvinnoröst. Vi får även följa hur historien rör sig vidare ända in i vår tid. Vi besöker byggnaden där den legendariska kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad huserade, som våren 2019 är till salu. Och till sist bär det av till Uppsala - för att se vad som fanns längst nere i en flyttkartong. Musiken vi hör mest är ur "Tosca" av Giacomo Puccini samt "World Requiem" av John Foulds och "March of the Women" av Ethel Smythe. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen. För ljudmixen svarar Gardar Hansen.