Hembygder del 1: Från Bagdad och Damaskus till djupaste Sörmland

I år fyller hembygdsrörelsen 100 år. I fyra reportage undersöker vi begreppet "hembygd". Först ut: Hur blir man hemma i en bygd i djupaste Sörmland om man kommer från Bagdad, Damaskus eller Stockholm? 100 år efter hembygdsrörelsens födelse lever vi i en globaliserad värld och är mer geografiskt rörliga än någonsin. Folk inte bara pendlar ut och in ur städerna utan tar morgon- och kvällsflyg mellan Malmö och Stockholm.Av olika anledningar flyttar människor på sig, frivilligt eller på flykt från elände, och håller kontakt med nära och kära via appar och Skype-samtal.Vad betyder hembygd 2016, i en värld som ser så annorlunda ut? Vilka frågor brottas man med idag och varför väljer man att starta en hembygdsförening på en plats där ingen bor?Först ut i vår reportageserie är Lars Hermansson som nyligen har lämnat Stockholm för en liten by i Sörmland. Där träffar han Rana och Ibrahim från Bagdad och Damaskus, också inflyttade till byn, dock av andra anledningar än Lars. Men de konstaterar alla tre att detta att bli hemma i en trakt är en process som tar tid.Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Mona Masri här.