Hemsökelse och skuldkänsla i ny polsk litteratur om Förintelsen

Det finns ett hemsökelsetema i den nya polska litteraturen där de mördade judarna kommer tillbaka till sina gamla platser som vålnader. De gör den undertryckta historien synlig igen genom sin återkomst. Det finns ett behov hos en yngre generation att bearbeta en nationell skuld, det finns ett tomrum i den polska historien, ett glapp, säger Renata Ingbrandt som är lektor i polska på slaviska institutionen på Stockholms universitet.   I romanen "Night of the living Jews" av Igor Ostachowicz invaderas stadsdelen Muranow i Warszawa av judiska zombies som kommer upp ur källarna. De har aldrig fått en gravplats utan har utplånats ur historien och hemsöker nu de nya hyresgästerna. Hela Warszawa är förgiftat av detta trauma, epicentret för ond strålning, menar författaren i en intervju. Dissonans är ett ord som betecknar mycket av den här litteraturen, som både använder sig av absurdism, svart humor och popkulturella referenser och som har kallats för traumatisk surrealism. Natalie Ringler har på Teater Galeasen regisserat "Vår klass" av Tadeusz Slobodzianek där de döda återvänder till sina klasskamrater som minnen och som vittnen. Hon efterlyser en litteratur där judarna i Polen inte bara blir fiktiva gestalter och ett annat sätt att bearbeta skuldkänslan som hos författaren Dorota Maslowska som i pjäsen "Metallflickan" berättar om tre generationer polska kvinnor på andra världskrigets skräphögar.   Katarina Wikars [email protected]