Slow Fashion – när modebranschen synar sig själv

1135 arbetare omkom när en textilfabrik rasade samman i Bangladesh. Det blev ett uppvaknande: Hur fungerar modebranschen i grunden? Här är ett reportage om motreaktionen: Slow Fashion. Den 24 april 2013, kollapsar en fabriksbyggnad vid Rana Plaza i Bangladesh. 1135 textilarbetare, som jobbar för de stora fast fashion-kedjorna, omkommer under rasmassorna.Det blir ett uppvaknande för många. Hur produceras våra kläder egentligen? Vem syr dem? Hur mycket får de betalt och vilka kemikalier används? Finns det ens några alternativ till slit och släng?När Coco Channel yttrade orden fashion passes, style remains" visste hon inte hur relevant hon skulle vara även ett halvt sekel senare. Kläder som koncept har inte förändrats särskilt mycket sedan dess, de täcker delar av våra kroppar och kan avslöja social status, intressen och identitet. Den största skillnaden är att modeindustrin går i ett allt snabbare tempo. Varje säsong ser vi fler stilar och fler kollektioner.Mellan 2000 och 2010 har klädkonsumtionen ökat med nästan 50 procent i Sverige - varje person köper ungefär 80 plagg per år.Många av de här kläderna kommer aldrig användas eller bara användas några få gånger innan de slängs. En tredjedel av alla kläder som produceras säljs inte ens utan bränns efter att de cirkulerat på reahyllorna.Men parallellt med den här utvecklingen sker något annat, en ny riktning mot hållbart mode håller på att stakas utSlow fashion startade i England 2007 som en reaktion på den snabba modeindustrin och är en del av slow-rörelsen som handlar om att sakta ner och tänka efter.I England och framför allt Tyskland har slow fashion vuxit snabbt. Klädmärke 30 years, fokuserar på att skapa plagg som ska hålla i 30 år, medan Bio couture experimenterar med nya former av hållbara material som kambucha, gjord på jäst, socker, grönt tee och bakteriekultur. Mönstret på en av deras mörkröda kjolar föreställer jästceller och tillverkningen liknar mer sättet man brygger öl på än hur man vanligen producerar kläder.I sitt reportage träffar frilansjournalisten Lina E Johansson bland andra Johan Graffner som skapar streetfashion - tryckta t-shirts, skjortor, collagetröjor med referenser till populärkultur. Han är en av några få modeskapare i Sverige som tillverkar hållbart efter slow fashion-principer.Hon träffar även den tyska designern Ina Budde, vars prisbelönta, helt återvinningsbara kollektion består av lediga kontorskläder i vitt, beiget och ljusblått.Och i en liten butik i Stockholm står Johanna Nilsson och hänger upp svarta långärmade klänningar på galjar. Johanna säljer kläder från mindre slow fashion-märken och sin egen smyckeskollektion, JohannaN. I höst kommer boken Slow fashion ut, som hon skrivit tillsammans med remake-designern Jennie Johansson.På Nörrebro i Köpenhamn har ett så kallat repareingscafe öppnat. Varje månad träffas ett 30-tal personer här för laga varandras prylar, helt gratis. Arlette Bentzen är en av dem som startat repair cafe på Nörrebro. Och Signe Bengtsson är en av dom fyra volontärerna som just tagit sig an en blå batikklänning från 70-talet med broderier i urringningen.Lyssna på hela Lina E Johanssons reportage i ljudlänken ovan